Ni vet den där känslan när man bara vaknar och allting är bara rätt? Den känslan hade jag idag, vill ni veta varför? Jag gjorde mig av med ännu en energitjuv i mitt liv och jag verkligen kände hur energin kom tillbaka till mig. Från att slagga på soffan och se på tv dag ut och dag in, må dåligt och gnälla över hur dåligt allting var, har jag faktiskt gjort någonting, eller ja, massor faktiskt. Skaffat mig två sommarjobb, en praktik, bytt däck på en kompis bil, gett min hund huvudmassage och fixat mitt medicinproblem. Nu väntar jag bara på att pengarna ska börja rulla in så jag kan börja med körkortet också!

Jag har till och med bjudit in mig själv till mina föräldrars årliga påskmiddag trots att mina systrar ska vara där (lång historia kort så har vi inte den bästa av relationer). Det är dags att begrava stridsyxan och bli sams med familjen, det är ju trots allt det bästa man har (vänner i all ära, men det är faktiskt sant), familjen kommer först.

Dessutom är jag äntligen rätt medicinerad så jag äntligen kan ha ett lugnt och stabilt liv igen, inte massa bråk och tjafs hela tiden, jag kan faktiskt hantera saker och ting som en vuxen människa, slut på alla dessa tonårsfasoner, det är ingenting för mig längre. Jag har funnit människorna i mitt liv, de kanske inte är många, de kanske inte är perfekta eller mycket att se på för omvärlden men de är perfekta i mina ögon och jag skulle inte byta dom mot någonting i världen!

Jag har dessutom kommit underfund med vad jag vill bli när jag blir stor - bilmekaniker! Jag menar, jag gillar att meka med saker, jag är inte rädd att få lite smuts under fingrarna och jag har användning för det i mitt vardagliga liv. Vad kunde vara mer passande än bilmekaniker.