Det svarta fåret, skamfläcken i familjen, japp, det är jag det. Men jag är inte bitter, jag tänker mer att det är kul att mitt liv är så intressant att folk alltid måste prata om det :)

Dagen samhälle är så sjukt när man tänker på det, alla ska le och vinka som att ingenting är fel, ignorera en människa i nöd för att rädda sitt eget skinn, var är alla vardagshjältar? Var är människorna som säger vad de tycker, står emot förtryck, hjälper en människa i nöd? Nej! I dagens samhälle ska man bara sköta sitt.

Man accepterar det faktum att straffet för ett hedersmord är lägre än ett mord, man accepterar att politiker står och ljuger för en år efter år, man accepterar det faktum att ungdomsarbetslösheten sprider sig som en löpeld. Att man plockar bort en del bitar ur Kalle Ankas jul bara för att de anses vara rasistiska. Det är väl mer rasistiskt att ta borta alla svarta/mörkhyade än att ha dom kvar och visa på mångfald?! Vakna människor, inse vad det är som händer, säg ifrån och stå för dina åsikter!

 

Hur som helst det där med rykten är nästan lite kul, man får veta saker om sig själv man själv inte ens visste.

På senste tiden har jag tänkt mycket på det där med att ha ett dåligt rykte om sig, att folk alltid ska snacka skit å så. Min föredetta pojkväns pappa har till exempel gjort det till sitt personliga uppdrag att se till att jag aldrig mer kommer in i hans eller hans sons liv.
Han, snart 60 år, kommer in och trakaserar mig, drar upp alla dåliga saker jag gjort honom och alla dåliga saker jag gjort hans son, han skyllde till och med på min hund, att hon nästan kostat hans son en vräkning.

Wow! Ellerhur?

Men jag är tuff, jag fixar det och jag känner mig starkare än någonsin!

Vad mer har jag? Hahahaha! Jag tror inte att jag har någonting som bekymrar mig alls, livet leker!

 

 

Om folk ska snacka skit bakom ryggen på mig har de inte långt till min röv... och den kan dom kyssa om dom vill!!